”Om många tror på olika väsen, såsom änglar som vill en gott, varför är många emot religion då?” : Religionsdidaktiska lärdomar kring informellt lärande i undervisningen genom gymnasieelevers egna berättelser om övernaturliga upplevelser.

Studien undersöker informella lärmiljöers betydelse genom att en gymnasieklass med 16 deltagande elever får möta tre narrativ kring övernaturliga fenomen, och sedan delge en egen upplevd eller hörd berättelse. Eleverna tilldelas ett verktyg för att ställa frågor kring existentiell kontext, och dessa frågor jämförs sedan för att undersöka lärmiljöernas betydelse. Undersökningen testar och utmanar vad religionskunskapen kan innehålla för ämnesstoff genom att pröva ett tematiskt lektionsupplägg kring övernaturliga upplevelser, samt genom att undersöka innehållet i elevernas narrativ. Lektionsupplägget består framförallt av en kvalitativ fallstudie som genomförs online via plattformen Zoom, men fallstudien innehåller även kompletterande kvantitativa frågor. Materialet har bearbetats kvalitativt (men med några kvantitativa inslag) utifrån en narrativanalys och en innehållsanalys. Resultatet har sedan analyserats genom bland annat narrativ teori, pragmatismen och socialisationsteorier. Resultat och analys visar att eleverna delade 21 olika narrativ som behandlade ett flertal områden av övernaturliga upplevelser, vilket kan bidra till undervisningsstoff och till insyn i elevernas plausibilitetsstrukturer. Majoriteten av berättelserna hämtades från elevernas primära socialisationsgrupper, och de flesta var självupplevda. Både temafrågorna som skapades i formell miljö och frågorna i mötet med elevernas egna narrativ tenderade att inkludera vad som existerar, snarare om varför eller hur det existerar. Vid jämförelse med tidigare forskning så liknar resultaten varandra kring: döden som ett vanligt förekommande tema samt betydelsen av primära socialisationsprocesser för eleverna.Innehållet i elevernas narrativ synliggör nytt undervisningsstoff som lärare kan använda sig av i religionskunskapsundervisningen, vilket kan inkludera narrativ identitet och potential till främjande arbete kring ökad tolerans för andra människors religiositet